Har inte skrivit sen den 22 augusti nu. Som de flesta kanske vet så fick Happy sluta sina dagar den 6 September. Han skulle aldrig bli bra och att ha en häst som bara får gå ensam haltandes i hage och inte göra någonting, är för mig inte ett värdigt liv för en 4 åring,eller häst överhuvudtaget. Hästar vill ha kompisar att leka med, och framför allt få jobbas. Så jag tog det värsta beslutet jag tagit i hela mitt liv och tog bort honom.

 

Den 6 September var en fin höstdag med strålande sol. Mats kom ut och gav Happy en spruta, så han somnade in. Jag vill inte vara med just när han "föll ihop" utan min vän Malin var med honom just då, jag var självklart med innan och sa hejdå och så satt jag även vid honom efteråt när han var död. Det var otroligt jobbigt och jag hade aldrig klarat det utan Malin vid min sida. Det som var fint var att han somnade in med en morotsbit i munnen, öronen spetsade framåt och det såg nästan ut som att han log. Det var en "befrielse" för mig att se honom så avslappnad och "nöjd", det kändes verkligen rätt..jag vet nu att han inte har det ont och att han alltid kommer ha det bra.

 

Jag hade Happy i ca 10 månader, det är de bästa månaderna i mitt liv. Även om ha var skadad 8 av dom så gjorde han mig lycklig. Vi fick ett fint band som jag aldrig kommer glömma.